Slöjd – vad, hur och varför? Reflektion kring mitt ”why”

PASSION – MOD – HANDLINGSKRAFT…

… är något av det jag vill att eleverna ska ta med sig från min slöjdundervisning

och det skapar jag med

FLEXIBILITET, TYDLIGHET OCH VALFRIHET

 

Att arbeta med barn och unga i praktiska skapande sammanhang utgår från en önskan hos mig att ständigt utvecklas tillsammans med andra! Jag ser mig själv som handledare/ medarbetare, inspiratör och möjliggörare;) och hoppas kunna ge eleverna tilltron till att allt är möjligt om man försöker. I min roll som pedagog observerar jag var eleverna befinner sig i sin utveckling och utifrån det ger jag dem den handledning de behöver för att kunna gå vidare.

 

Jag vill ge alla möjlighet att upptäcka skapandets glädje och att hitta sitt eget formspråk och sätt att uttrycka sig. Jag vill också att eleverna ska träna förmågan att ta sig förbi och lösa problem där deras fantasi, mod, envishet, kreativitet kommer till uttryck. Det innefattar för mig att ta tillvara elevers inneboende kraft och vilja. I slöjd finns enorma möjligheter att göra detta och att verkligen få känna, lära känna och se resultatet av den egna förmågan att skapa. Både enskilt och i samverkan med andra.

 

Jag tänker att slöjd idag bygger förmåga att vara handlingskraftig i sitt eget liv och tillit till den egna kraft som behövs för att finna sig tillrätta i allehanda situationer. Människor är/blir i allt större utsträckning skapare av sin egen miljö idag och det ställer krav på kunskap om många olika material och verktyg och förmåga att använda dem på ett säkert och hållbart sätt.

 

Utifrån detta ser jag slöjd som en del i en skapandeprocess som innefattar mer än vad som ”ingår” i slöjd. I det dagliga arbetet måste kunskaper från många olika ämnesområden involveras för att gå från ide till färdig produkt. För många elever ökar motivationen när de ser en konkret nytta av kunskaper som att beräkna, läsa, skriva, skissa mm och bidrar till elevernas totala lärande. Det är också bra att kunna föreställa sig ett slutligt resultat för att arbetet ska gå framåt, även om det färdiga resultatet inte alls blir som det var planerat från början.

 

Att slöjda ger en känsla av frihet och av att ha oändliga möjligheter att skapa, förändra, lära, utforska, pröva utan några begränsningar. Det är fantastiskt.

 

I LGR11, Skolans uppdrag, uttrycks det såhär:

//…. överblick och sammanhang. …..stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. …….. ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. …. utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. //….utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. //…. uppleva olika uttryck för kunskaper. ….. pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar

 

 

 

…….. harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande.

 

och i Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd beskrivs det bl a på det här sättet

//….bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av/

 

 

Egna idéer och möjlighet att välja

 

Det flexibla arbetssätt jag har som målsättning i det kreativa skapandet bygger på tydlighet i alla led. I salen, i materialen, i arbetsprocessen, i uppgifter och temaupplägg och i uppnåendeförmågor och bedömning.

 

Lgr11´s centrala innehåll skapar en ram för vad som ska läras och när det ska göras och det ger eleverna möjlighet att se sitt lärande. På samma sätt gör de långsiktiga målen förmågorna som ska utvecklas och tränas synliga.

 

Med denna tydlighet som bas har eleverna möjlighet att arbeta utifrån egna idéer och välja arbetssätt och material för att kunna prova olika tillvägagångssätt och fundera kring olika lösningar. Den röda tråden i min slöjdverksamhet är övergripande ämnesintegrerade teman och enskilda eller gemensamma uppdrag. Utifrån det jobbar varje elev med det som behöver tränas för att slipa på sina färdigheter eller bygga nya förmågor. Följden av detta är att det nästan aldrig är någon som arbetar med samma sak och det ger ett inspirerande klimat där idéer många gånger uppkommer utifrån vad andra skapar. Samma förmågor kan tränas på olika uppgifter och på samma sätt kan olika förmågor tränas i samma uppgift. När eleverna även har möjlighet att arbeta i åldersintegrerade grupperingar och väljer att använda slöjdsalen när motivationen/behovet är som störst skapas ett fantastiskt arbetsklimat och alla (oftast) drivs framåt av varandra.

 

Med detta arbetssätt ser jag möjligheten att skapa en likvärdig utbildning för alla i o m att fokus läggs på det varje elev behöver utveckla.

 

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika an¬ledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr11, del 1, skolans uppdrag)

 

Min erfarenhet är att eleverna, när de under lite längre arbetspass har möjlighet att välja arbetsplats utifrån där de är i arbetsprocessen och inte begränsas av klassgruppering eller schema, använder sin tid maximalt och det blir ett naturligt flöde i arbetet. I exempelvis teoretiska delar av olika uppgifter kan det vara mer praktiskt att sitta i bibliotek eller annan lokal än att vara i slöjdsalen.

 

 

 

 

Att alla elever har tillgång till slöjdsal varje vecka ser jag som en förutsättning för att tillsammans med eleverna och pedagoger i andra ämnen skapa meningsfulla teman och arbetsområden där både individuellt och gemensamt arbete finns med. Vinsten i ett ämnesintegrerat arbetssätt är möjligheten att tillsammans över ämnesgränserna arbeta med de gemensamma förmågor som ingår i The big five – analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppslig förmåga, förmågan att hantera information och metakognitiv förmåga och på så sätt ge eleverna förutsättningar att se samband.

 

Glädje och motivation

 

Jag återkommer ideligen till valfrihet och det är något jag ser genomsyrar hela min undervisningstanke. Valfrihet inom givna ramar! Jag tror att ett stort mått av valfrihet och möjlighet att påverka innehållet är avgörande för att behålla glädjen och motivationen i lärandet och skapandet.

 

När elever i nioårsåldern glädjestrålande kommer till slöjden med idén att bygga ett litet bord till någon i födelsedagspresent måste min uppgift vara att visa att jag tror det är möjligt och sedan ge eleven förutsättningarna. Elevernas vision om slutresultatet är garanterat inte desamma som min, men det är ju inte heller det som är intressant. Det är eleverna som ska bli nöjda och stolta och utveckla förmågor och jag är där för visa på vad de behöver lära och träna för att nå sina visioner. Ibland händer det att en elev kommer fram till att det nog är bättre att vänta med projektet och börja med något lite mindre, men lika ofta siktar eleverna på det till synes omöjliga och visar att det går.

 

Mitt mål är att alla elever jag arbetar med går ur grundskolan med samma känsla för att allt är möjligt som den där nioåringen och med en grundmurad tro på den egna förmågan. Vägarna lika många som antalet elever och det behövs mängder av mod, envishet, handlingskraft, och passion för att komma dit.

 

 

____________________________________