Process – Produkt! Slöjdens arbetsprocesser

…..fokus – förr och idag, elever och slöjdlärare

NU03 visar att ”i jämförelse med tidigare läroplaner har slöjdprocessen – elevens arbete från en idé via planering och genomförande till avslutande värdering – fått en starkare ställning i kursplanen för slöjd 2000 och Lpo 94. Slöjdprocessen utgör ämnets ”medel” att uppnå målen”. Det uttrycks också att traditionens och vanas makt är stor och gör att riktlinjer från äldre styrdokument fortfarande påverkar ämnets organisation.

Utifrån egen erfarenhet och diskussioner under åren som pedagog i slöjd/bild ser jag tydligt att detta stämmer väl in på hur slöjd uppfattas i allmänhet. Både vad gäller förändring i läroplanen till förmån för slöjdprocessen (nu arbetsprocessen) och vad gäller det svåra i att arbeta med fokus på detta i den dagliga verksamheten. Många gånger är det både elevers och föräldrars övertygelse att slöjd är att tillverka och lära tekniker, processen ses som något som ”måste tydliggöras för att läraren vill det”.

Detta gör att dialogen kring arbetsprocessen är ständigt närvarande vid all skapande verksamhet i slöjdsalen och med formativ bedömning som en del i det dagliga arbetet i slöjden får eleverna klart för sig vad arbetsprocessen är och vad den leder till. Då blir processen helt naturligt något som är lika viktigt som produkten, om inte mer. Med nya sätt att dokumentera och beskriva arbetet på blir processen också en del som finns med hela tiden under arbetets gång. Allt handlar då bara om att eleverna får syn på vad det är.

Och vad är det då? Här är lärarens syn på relationen process/produkt viktig och att processen är i centrum när undervisning planeras. Trots det tycker jag mig uppfatta att det i det praktiska arbetet är produkten och tekniker för att nå ett ”bra” slutresultat som fortfarande många gånger är i fokus. Det handlar om vad det ska bli och inte tex om hur det blir det eller varför det ska bli det. Att synliggöra arbetsprocesserna som leder fram till det färdiga arbetet kommer fortfarande ofta i andra hand, det finns med som något eleverna ska reflektera över i slututvärderingen av ett arbete och det kan vara en anledning till att eleverna inte uppfattar processen som något de kan använda sig av i många olika sammanhang.

Här tänker jag att det är en möjlighet till förändrat sätt att se på slöjd att integrera det i större utsträckning i ämnesövergripande projekt. Här blir syftet för arbetet ofta ett annat och inte så sällan krävs det samarbete kring skapandet av produkten. Här blir det naturligt för eleverna att se processen ur olika vinklar. Samarbete visar också på det viktiga i att vara tydlig i vad man menar. Vad man gjort och vad man förväntar sig att andra ska göra. Möjligheten att lära av varandra och se sin egen kunskap i nytt ljus är också något som skapar växande och tro på den egna förmågan.

……. i relation till varandra

En produkt utgår ju alltid från någon form av process. Det kan vara en ide man får av att se någonting man vill omskapa och utveckla eller en lösning på ett problem som plötsligt vill förverkligas…..

Processen för mig handlar om att kunna föreställa sig hur något ska bli, fungera, se ut…. och är en förmåga alla tjänar på att utveckla oavsett område (ämne).  Sträckan mellan tanke (ide) och handling (skapande, görande). Många gånger är beskrivningen av ett förlopp det enda som sker…. iden fastnar på formgivningsstadiet och överges för något annat. Processen till det beslutet har ju varit lika lärande som om den fortsatt och ”blivit något”. Vid andra tillfällen är processen nästan obefintlig. En elev som plötsligt får en snilleblixt och ser slutresultatet för sin inre syn, kan skapa sin produkt i ett nafs av något gammalt, med bara några få handgrepp. Det gör ju varken produkten eller processen sämre eller mindre värd, man lär något av varje process!
Oftast är dock processen förutsättning för produkten och jag ser det som att alla elever har den i sitt inre, men många ser inte nyttan av den eller att det är den som till stor del utvecklar deras kunnande och förmåga till handling. Det är som jag skrev tidigare något många ser som något som ska dokumenteras för att läraren vill det och att det är något som ska bedömas… Här är det en utmaning för mig som pedagog att locka fram processen och ge eleverna förutsättningar att se betydelsen av den som något som är dem till nytta.

Ett exempel från arbete med Tekniktävling i åk 6, då en elev utbrast – Men vi måste väl ha en ritning innan vi kan börja bygga, eller iallafall en skiss…..! Utropet kom sig av att ingen ville ta på sig uppgiften att göra en ritning eller skiss, alla ville bygga, och jag sa -OK, vi hoppar över ritningen. Meningen var att ingen behövde ha det uttalade ansvaret utan att det skulle falla sig naturligt i gruppen allteftersom arbetet kom igång. Men, här var det någon som direkt upptäckte behovet av en plan. Tack vare detta var det några elever till som såg värdet av att skissa och rita först och tog på sig det ansvaret. Efter det passet var det flera som såg värdet för sin egen skull och inte bara ur bedömningssynpunkt. Lärande jag gillar.

Relationen process/produkt beskrivs på ett bra sätt i ”Här är det slöjdprocessen som räknas” (P Hasselskog) av Sjöman (2004) som att det deltagarna vid en båtbyggarutbildning anger att de i första hand fått med sig är förmågor som gjort det möjligt för dem att självständigt gå vidare. Ex att våga prova, att våga tillämpaerfarenheter i nya sammanhang och att lösa problem. Det egna lärande har för dem blivit en självständig process.

……. i förhållande till slöjd idag.

I inledningen till kursplanen i slöjd (Lgr11) står det ”Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar krea¬tivitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling”. Tillsammans med förtydligande i de fyra långsiktiga målen ger detta en tydlig bild av vad slöjd idag syftar till. Stort fokus på olika processer. Eleverna ska träna att gå från tanke till handling och längs vägen göra genomtänkta välgrundade val. För att göra det behövs kännedom om många olika aspekter såväl praktiska som teoretiska, som tillsammans ska ge eleverna den handlingskraft och knowhow som behövs för att anta utmaningar och skapa lösningar.

Jag tolkar kursplanen i slöjd i LGR11 som en strävan att sätta fokus på att alla delar är lika viktiga i alla former av skapande. Att göra det tydligare att alla förmågor i skapandeprocessen har en funktion och bidrar till resultatet men på olika sätt.

Utifrån detta synsätt uppfattar jag slöjdens arbetsprocesser i Lgr11 som ett sätt att lära och innebörden av det blir att det då är både mål och innehåll. Jag ser det inte som antingen eller. Alla delar ingår i varandra, arbetet går oftast i cirklar fram till det färdiga resultatet.

Ideutveckling sker hela tiden, från startfas till slutfas beroende på vilka överväganden som görs, och överväganden finns också ständigt med i framställningen och utvecklar arbetet. Värdering sker också löpande för att hålla rätt kurs eller byta totalt.
Nu är det ju slöjdens arbetsprocesser detta ska handla om, men jag har svårt att se bortom lärdomen dessa processer ger för generell handlingskraft. Det som tränas, läras och behärskas i slöjd genom alla olika processer ökar förmågan att lära och ta del av kunskap på de flesta andra områden i livet. I ”kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning” skriver P. Hasselskog det som – slöjdämnet genom slöjdprocessen i första hand har en almänbildande syfte. Att tillverka föremål från idé till färdig produkt bidrar till att utveckla eleverna inom områden som föreskrivs i kursplanen, ex självkänsla, förmåga att  planera och reflektera. Att göra och motivera personliga ställningstaganden.

Processen/er i förhållande till andra skolämnen.
Processen i slöjd syftar på ett ickelinjärt händelseförlopp som med start i inspiration via ide, formgivning, val av estetisktuttryck, teknik och material slutar i en produkt. I kapitlet ”Här är det slöjdprocessen som räknas” visas på att det t ex bara är i slöjdämnets kursplan som ”process som strävansmål beskriver något som syftar på själva undervisningen inom skolämnet, medan det i de flesta andra ämnen är processer beskrivna som ett deltagande (beslutsprocesser i ex matematik och samhällskunskap och personlig utvecklingsprocess i religion) som avses.

Om man tar utgångspunkt i LGR11 ser jag att det idag utifrån att det nu är förmågor som ska tränas och utvecklas finns processer i så gott som alla ämnen, även om de ofta är outtalade. Det är utifrån detta jag bygger min uppfattning att processen handlar om ett sätt att lära som tränar förmågan att lära. På alla plan och i alla sammanhang.

Diskussion/reflektion

Jag återkommer ständigt till hur allt hänger ihop och påverkar och påverkas av vartannat. Det är så jag ser på och tänker kring lärande. Jag har svårt att plocka ut delar ur ett sammanhang, då förlorar de mening och funktion.
Jag har under många år arbetat ämnesintegrerat, i projekt över fem –tio veckor, med minst fem samarbetande ämnen samtidigt och har där sett behovet av och effekten av avsaknaden av förmåga att arbeta utifrån någon form av process. Det är samma sak i ex skrivande….. det är en process som börjar i ide –” hur ska jag skriva, hur ska jag lägga upp, hur gör man , hur gör andra”, fortsätter i överväganden – ” blir detta bra, kan jag göra på något annat sätt, har jag tillräcklig kunskap om…, ”, för att sedan övergå i framställning –”Produkten är helt beroende av hanteringen av processen.